Lill-Tegens Kennel  
  Västgötaspets
   
 
 
Om Västgötaspetsen
L-T Det Fixar Fifi L-T Dante I Toppform & Vad Knatten Nu Då L-T Thyra Toppsnäcka
   
¤ En stor hund, i mindre format.
¤ Aktiv och glad familjehund.
¤ Robust för sin storlek och tål en och annan kram.
¤ Befinner sin gärna nära på promenader, men man behöver ändå tala om var "långtbortagränsen" går.
¤ Vattentät "rock" och behöver minimal pälsvård. Badas de ofta, tappar de "impregneringen, som står mot vätan.
¤ Underull som den fäller, två gånger om året, och då är det bra om man hjälper till med kammen.
¤ Lättfostrad, och smart på att utnyttja/träna sina människor.
¤ Intelligent hund som snabbt lär sig saker och ting. Signalkänslig.
¤ "Pratar" med hela sin kropp och det är därför viktigt är att tala om för den, HUR mycket den får prata.
¤ Tuff hund som larmar när någon kommer eller om det ringer på dörren men skall absolut inte vara aggressiv.
¤ Skall inte vara någon slagskämpe.
¤ Kan ha en del att tycka om en del hundtyper, där de inte riktigt kan avläsa om de är vänligt sinnade.
¤ Gillar att brottas tillsammans med hundkompisar, ha dragkamp och att leka "tafatt".
¤ Lätt att träna, och med mycket fantasi, och med bra belöningar kommer man långt.
¤ Gillas ofta av andra raser på grund av att de är så lätta, att läsa av signalerna på.
¤ Gillar inte, att sitta inlåst i en rastgård! 
¤ Har en väldigt naturlig för ögonkontakt, men givetvis måste man öva och belöna för att få behålla detta.
¤ Älskar att vara medelpunkten och "stolla" sig.
¤ Har lätt för att "lura" sina människor till att arbeta för dem.
 
L-T Thea Toppklass L-T Leva Loppan Bonnie L-T Alla Tiders Lotta & Vad Knatten Nu Då
 
 
 
 
 
Rasklubben heter SKV - Specialklubben för Västgötaspets.
 
 Flera gånger per år, anordnar de specialutställningar på olika platser i Sverige.  På huvudutställningen erbjuds också att tävla officiellt i lydnadsklasserna. På dessa delas det också ut en hel del vandringspriser till bästa ekipage / hund i alla klasser, både i lydnad och utställning.
Varje år arrangeras det även en del exteriörbedömningar och en del vallningstester med kor. 
L-T Karl-Alfred "Kalle", i Vankiva hos familjen Nilsson, 2006.
Fyra gånger / år får man dessutom som medlem, en rastidning med reportage om både sevärt, utställningar och olika resultat, samt sådant som klubben vill meddela alla.
Klubben har också ett antal vandringspriser till de ekipage som visat framtassarna under året, och som delas ut, varje år på årsmötet.
1943 skrevs den första standarden för västgötaspetsen och då kallades rasen för  "Svensk vallhund". Namnet byttes 1953 till "västgötaspets", och innan dess fanns det inte ens ett namn på rasen. Hundarna var bara "hunn", ute på gårdarna!!! Vill ni läsa mer om hur detta gick till eller se bilder på hundarna, kan man besöka SKV:s hemsida.
Rasen har inte några rasbundna sjukdomar, utan är mycket frisk och hälsosam. Den tillhör en av de få raser som inte ingår i SKK:s (Svenska Kennelklubben) hälsoprogram. Vilket är samlingsnamnet för SKKs centrala registrering och åtgärdsprogram riktade mot genetiskt betingade sjukdomar och defekter.
 
Vikingarnas hund - en film om rasen inspelad 1979. Producent Jan Borga, för Sveriges Television, Örebro.
 
 
 
 
 
 
   
Rasstandard för västgötaspets  
URSPRUNGSLAND / HEMLAND Sverige  
ANVÄNDNINGSOMRÅDE Vallhund  
     
    Grupp 5
FCI nr 14
ORIGINALSTANDARD 2006-10-17
SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 2006-10-17
sektion 3
HELHETSINTRYCK Västgötaspetsen anses var en av de genuint svenska raserna, även om viss oklarhet fortfarande föreligger beträffande släktskapen med den delvis typlika Welsh Corgin. Huruvida vikingarna hemförde hundar av denna spetstyp till Sverige eller tvärtom torde vara svårt att klarlägga, men nutida kynologisk forskning anser att denna ras verkligen har uppkommit i Sverige.
Oavsett rasens ursprung tillkommer äran av att ha fått västgötaspets erkänd och registrerad som svensk ras greve Björn von Rosen. I början av 1940-talet fästes von Rosens uppmärksamhet på förekomsten av denna spetshundstyp och genom en inventering av det kvarvarande beståndet i Västergötland och framför allt på Vara-slätten fick han fram ett ringa men i typ tämligen enhetligt material för ett planmässigt avelsarbete.
Det praktiska avelsarbetet kom dock att främst ligga i händerna på rektor K G Zetterstén. Konsolideringen av typen kunde ske helt utan att rasens goda vallhundsinstinkter gick förlorade.
Västgötaspets är en lågbent, dock ej för lågställd, kraftig och orädd liten hund, vars hållning och uttryck vittnar om vaksamhet, livlighet och energi.
VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 2 : 3.
UPPFÖRANDE / KARAKTÄR Det karaktärsmässigt typiska för rasen är vaksamhet, energi och frimodig livlighet.
HUVUD Huvudet skall vara torrt och tämligen långt. Det skall uppifrån sett avsmalna jämnt mot nosspetsen.
Skallparti Hjässan skall vara nästan flat, måttligt bred och jämnt avsmalnande mot nosen sedd såväl uppifrån som från sidan.
Stop Stopet skall vara tydligt markerat.
Nostryffel Nostryffeln skall vara svart.
Nosparti Nospartiet skall från sidan sett vara tämligen tvärskuret. Det skall vare endast obetydligt kortare än skallpartiet. Underkäken skall vara tvärskuren och kraftig, men inte framträdande. Skalle och nosrygg skall vara parallella.
Läppar Läpparna skall vara strama och väl slutna.
Käkar / Tänder Fullständigt, perfekt och regelbundet saxbett med jämna och välutvecklade tänder.
Ögon Ögonen skall vara medelstora, ovala och mörkt bruna.
Öron Öronen skall vara medelstora, spetsiga, upprättstående, styva ända ut i spetsen, finhåriga och rörliga. De skall inte vara alltför lågt ansatta. Örats längd skall något överstiga bredden vid basen.
HALS Halsen skall vara lång med kraftig muskulatur och god resning.
KROPP ---
Rygg Ryggen skall vara plan med kraftig muskulatur
Ländparti Ländpartiet skall vara kort, brett och starkt
Kors Korset skall vara brett och obetydligt sluttande
Bröstkorg Bröstkorgen skall vara lång och djup med tämligen välvda revben. Framifrån sett skall bröstkorgen vara äggformad, från sidan sett oval. Den skall nå till 2/5 av underarmens längd. När hunden ses från sidan skall bröstkorgens djupaste punkt ligga tätt bakom frambenen. Avståndet från bröstkorgen till underlaget bör inte understiga 1/3 av mankhöjden. Bröstbenet skall vara tydligt, men inte alltför framträdande.
Underlinje Buklinjen skall vara något uppdragen.
Svans Två svanstyper förekommer, lång svans och alla variationer av medfödd stubbsvans. I båda fallen är alla variationer tillåtna. Det finns ingen norm för hur svansen skall bäras.
EXTREMITER ---
FRAMSTÄLL Benstommen skall vara kraftig.
Skulderblad Skulderbladet skall vara långa och vinklade, ca 45o grader mot horisontalplanet.
Överarm Överarmen skall vara obetydligt kortare än skulderbladet och bilda rät vinkel mot denna. Överarmarna skall ligga tätt intill revbenen, men vara väl rörliga.
Underarm Underarmarna skall framifrån sett vara svängda så mycket som fordras för att ge dem full rörlighet mot bröstkorgens nedre del.
Mellanhand Mellanhänderna skall vara fjädrande.
Framtassar Tassarna skall vara medelstora, korta, ovala och riktade rakt framåt med kraftiga trampdynor och tätt slutna, välvda tår.
BAKSTÄLL Bakbenen skall bakifrån sett vara parallella. Benstommen skall vara kraftig.
Lår Låren skall vara breda och ha kraftig muskulatur
Knäled Knälederna skall vara väl vinklade
Underben Underbenet skall vara obetydligt längre än mellanfoten (avståndet från hälen till trampdynan).
Mellanfot Mellanfötterna skall vara måttligt långa
Has Hasorna skall vara väl vinklade.
Baktassar Se framtassar.
RÖRELSER Rörelserna skall vara sunda, parallella och vägvinnande med kraftigt påskjut och god steglängd.
PÄLS ---
Pälsstruktur Pälsen skall bestå av mycket tät och mjuk underull och halvkort, hårt och tätt liggande täckhår. Den skall vara kort på huvudet och benens framsidor men får vara något längre på nacken, halsen, bröstet och benens baksidor.
Färg Grå, gråbrun, grågul, rödgul eller rödbrun med ljusare nyanser av ovannämnda färger på nos, kinder, strupe, bringa, buk, kring anus samt på tassarna och benens nedre del. Mörka täckhår skall finnas på ryggen, halsens översida och bålens sidor.
Ljusare markering över skuldrorna, s k selmarkering, är högst önskvärt liksom ljusa kindmarkeringar.
Vita tecken får förekomma på fram- och bakben samt på bröstet. De vita strumporna får inte sträcka sig över halva benen. Därutöver får vitt finnas i begränsad omfattning, t ex i form av s k strimbläs, nackfläck eller obetydlig halskrage. Vitt får inte överstiga 30 % av grundfärgen.
STORLEK / VIKT ---
Mankhöjd Idealmankhöjd hanhund: 33 cm
Idealmankhöjd tik: 31 cm
En variation på 2 cm över eller 1 cm under idealmåttet är tillåten.
FEL

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- dåligt markerat stop
- kort eller dåligt utfyllt nosparti
- avsaknad av två P1:or eller en P2:a
- ljusa ögon som stör uttrycket
- alltför djup eller alltför grund bröstkorg
- alltför bred front
- framskjutet skulderparti
- korta överarmar
- övervinklat bakställ
- avsaknad av sel- och kindmarkeringar

ALLVARLIGA FEL - kort eller rund skalle
- kort nosparti
- dåligt utvecklad käke
- tångbett
- avsaknad av molarer (M3 beaktas ej)
- karprygg
- mjuk päls
- strittad päls
- för kort eller för lång päls
- avsaknad av underull
- vita tecken som utgör mer än 30% av grundfärgen
- mankhöjd som kraftigt avviker från idealmankhöjden
DISKVALIFICERANDE FEL - över- eller underbett
- blå ögon, ett eller båda
- häng eller vippöron
- lång, lockig päls
- svart, vit, leverbrun eller blå pälsfärg
NOTA BENE Hund får ej prisbelönas om den är aggresiv eller extremt skygg. Eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet!
TESTIKLAR Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
 
 
 
  © Carina Lundahl